Ompröva Sveriges säkerhetspolitik

Omvärldsutvecklingen håller på att springa ifrån Sveriges säkerhetspolitiska ställningstaganden. Vi har rustat ned vårt nationella försvar för att i gengäld satsa på relativt småskaliga utlandsinsatser. På grund av detta återstår endast en ganska klen och undernärd nationell försvarsförmåga. Med den förryckta uppfattningen att vi i Europa lever i den eviga fredens tid har Sverige avrustat nästan helt och hållet.

Nu kan vi emellertid observera hur omvärldsutvecklingen inte endast springer ifrån, utan rättare sagt redan har sprungit ifrån, Sveriges säkerhetspolitik. Men Sverige står inte ensamt i sin lättrogenhet. Likt när Neville Chamberlain och Europas stormakter försökte gå Hitler till mötes i hopp om att undvika en potentiellt obehaglig konfrontation, är västländernas eftergivna reaktioner på Rysslands aggressioner de senaste åren en bedrövlig repris av det förgångna. Ryssland har uppträtt hotfullt mot flera grannländer utan att Sverige har tagit till sig innebörden av den väg som ryssarna slagit in på. Vårt stora grannland i öster kan inte längre betrktas som harmlöst. Tvärtom är Ryssland en utomordentligt driven aktör i vårt närområde som uppenbarligen är beredd att ta till dödliga maktmedel för att påtvinga andra sin vilja. Därför borde händelseutvecklingeni exempelvis Georgien ge upphov till en ny svensk  säkerhetspolitisk attityd.

Det vore inte en dag för tidigt om riksdag och regering omprövade Sveriges otidsenliga och naiva inställning till behovet av ett väl fungerande nationellt försvar. Förmågan att hävda vår territoriella integritet är hur det än må vara fundamental för att vi ska kunna betraktas som en suverän stat. Jag är själv fullt övertygad om att de flesta svenskar gärna vill ha en trygghet mot yttre hot och oförutsedda händelser. Sverige behöver ett starkt och tillförlitligt försvar och min uppmaning till alliansregeringen är att skrida till verket innan det är för sent.